# Västgötalagens biskopslängd

> **Ogranskad:** Översättningen är gjord av en språkmodell och är ogranskad. Den får inte citeras som översättning; hänvisa till originalet.

- **Verk:** Västgötalagens biskopslängd (verk:vastgotalagens_biskopslangd)
- **Upphov:** Tillskrivs prästen i Vidhem
- **Datering:** 1320/1335
- **Källsamling:** Svenska Wikisource: Gutasagan, Västgötalagens längder, Hednalagen
- **Utgåva:** Svensk översättning gjord av språkmodell (Claude) från fornsvenskan. Ogranskad; citera originalet eller en tryckt översättning.
- **Språk:** swe
- **Typ:** maskinoversattning
- **Licens:** Public domain; transkription CC BY-SA 4.0

## biskop 1 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:1:sv -->

Sigfrid var den förste biskop som kom hit med kristendomen. Han for från England och hit, och märkte här ut tre kyrkplatser och vigde tre kyrkogårdar: en är i Friggeråker, en andra i Gerum, den tredje är i Agnestad. Och sedan for han till Värend och kom dit med kristendomen och slutade sitt liv med en naturlig död, och i Växjö vilar hans ben. Men heliga änglar tog emot hans själ och förde den till paradiset. Och salig är den som ska uppbära sådan lön för sin möda som han fick.

## biskop 2 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:2:sv -->

Den andre var ärkebiskop Unni. Han vigdes i England och sändes sedan hit. Då ville folket här ogärna ta emot kristendomen, och de tog biskopen och stenade honom till döds med stenar. Sedan tog Gud och heliga män emot hans själ.

## biskop 3 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:3:sv -->

Den tredje var biskop Astmund. Han satte först biskopsstol (staff oc stoll) i Skara, och åt honom skötes bolstäder här av allmänningen, utom prostbolet på Mildu hede. I Skara ligger han.

## biskop 4 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:4:sv -->

Den fjärde var biskop Stenfinn, en ödmjuk man och god kämpe (drængær). Och han lyckades först få sitt biskopsdöme till rätt lydnad. Och i Skara ligger han.

## biskop 5 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:5:sv -->

Den femte var Adalvard den gamle.

## biskop 6 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:6:sv -->

Den sjätte var den helige Adalvard den unge. Han lät först gräva grundmur under Sankta Marias kyrka i Skara, och där ligger han i Guds och heliga mäns frid.

## biskop 7 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:7:sv -->

Den sjunde var Rodolvard, den sämste av alla tjänare (þæghnæ) [osäker tolkning]. Då hörde sju bon till biskopsstolen (staffs oc stols), och han lät vart och ett av dem gå förlorat (afllæt), av dessa sju biskopar [oklart]. Och i Skara ligger han.

## biskop 8 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:8:sv -->

Den åttonde var biskop Rikulf. Han var engelsk till börden. Och i Skara ligger han.

## biskop 9 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:9:sv -->

Den nionde var biskop Hervard, och engelsman. Han hade både hustru och barn i England och rymde från dem och hit till landet och var biskop här, och ökade varken stav eller stol (biskopsstolens egendom). Han samlade guld och silver och stal sig så härifrån och tillbaka till England till sin hustru och till sina barn.

## biskop 10 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:10:sv -->

Den tionde var biskop Storbjörn. Han ökade mycket biskopsstolens egendom (staff oc stoll), och han fullbordade mycket av Sankta Marias kyrka i Skara. De var de första infödda männen: Adalvard den unge och Storbjörn. I Skara ligger han.

## biskop 11 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:11:sv -->

Den elfte var biskop Odgrim. Han var en god man och duktig. Då blev Sankta Marias kyrka fullbordad i hans dagar, och han vigde den; därtill (gav man) fem blå penningar av varje bonde, eftersom det då gick ärpenningar (erpænningær) i hela Götaland [osäker tolkning]; eller (man) skulle gälda sju skäppor havre eller tre (skäppor) korn (bygs). Och i Skara ligger han.

## biskop 12 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:12:sv -->

Den tolfte var den gode biskopen Bengt. En sådan fanns aldrig till goda gärningar, varken förr eller senare. Han tog emot elva bon och lämnade nitton. Han tog emot ett halvt hundra landbor (lanbo) och lämnade hundra. Han lät måla hela koret i Sankta Marias kyrka och den södra kåven (kowæn), och gjorde den hel. Han gav därtill en halv mark guld för att förgylla de huvudbilder som finns där i målningen. Han lät också pryda den heliga Ödbönnen (öðbönnen hælghæ) [oklart] och kåven som den nu står i. Han lät också göra tavlan framför högaltaret. Han lät pryda båda skrinen och lade reliker (hælghu domæ) i dem. Han lät göra den heliga handen och pryda den och lägga reliker i den. Han lät göra boken bono [oklart]. Genom hans råd kom cantæbona [oklart] till Skara, och den köpte han med sina egna penningar. Bibeln lät han köpa i England och gav den till Marias kyrka i Skara. Han lät göra fjärdingen (ffiærðhunghin) [osäker tolkning] av Sankta Peters kyrka i Skara på egen bekostnad. De flesta av de penningar som Sankta Nikolaus kyrka i Skara kostade gav han till, och han var deras gillesbroder. Han gav Sankta Nikolaus kyrka båda klockorna. Han gav båda klockorna till Eriksberg. Han lät göra kyrkan i Götala och pryda den. Han lät göra kyrkan i Agnestad och pryda den. Han lät göra kyrkan i Dimbo och pryda den. Han lät göra kyrkan i Ving och pryda den, och han vigde den utan en enda penning (i avgift). Varhelst han for omkring i sitt biskopsdöme och såg något fattas av det som Gud skulle tjänas med, då hjälpte han till med sina penningar, frikostigt och hederligt. I Mellan-Uppland (mædal wplanðum) gav han både klockor och böcker och skrud. Han lät också göra broar: han lät göra bron vid Ose, en andra vid Offruð, den tredje vid Frawædhi, den fjärde Bjäknebro och den femte Ullervads bro. Han lät bygga broväg två raster (rastir) genom Tiveden och en rast genom Vätursveden och en rast genom Hökesås. Inte tog han mer än fem blå penningar av varje bonde, eller fem skäppor havre eller tre (skäppor) korn. Men ingen man i denna värld kan räkna upp alla hans goda gärningar, utom Gud själv, som styrde honom därtill. Ändå lämnade han efter sig boskap och penningar, stora silverkärl och många dryckeshorn, kläder och gråskinn, så mycket som tjugo hästar som mest kunde dra på gott före. Och därtill följde fem lispund silver. Ändå gav han fattiga män sitt bröd osparsamt och kläder också. Må Gud löna hans själ för alla hans goda gärningar. Och i Marias kyrka i Skara ligger han.

## biskop 13 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:13:sv -->

Den trettonde var biskop Järpulf. Han var född i Härv (hwærwi). Han fick för första gången tionde (tyundæ) av bönderna till biskopen. Då fick han dom därpå på tinget, första gången tinget hölls, och det hölls vid Askubäck.

## biskop 14 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:14:sv -->

Den fjortonde var Johan Hyrne, en varsam man och nyttig för alla män.

## biskop 15 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:15:sv -->

Den femtonde var Bernhard, en stor och frikostig man (mykin þægn) [osäker tolkning]; han gav både åt rika och fattiga.

## biskop 16 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:16:sv -->

Den sextonde var biskop Bengt den unge. Han samlade härvapen, brynjor och sköldar, och utrustade så biskopsstolen (stafwi oc stole). Hård och häftig var han både mot lekmän och lärde. Mycket ödelades biskopsstolens egendom i hans dagar. I Uppland dog han, och i Varnhem ligger han.

## biskop 17 (Collin & Schlyter 1827, kap. 16) (maskinöversättning)

<!-- passage: vastgotalagens_biskopslangd:17:sv -->

Den sjuttonde var biskop Stenar, östgöte till börden, en välvillig man. Och lärda män bör be gott för hans själ, därför att han väl gav dem frihet med alla hederliga rättigheter.
