# Þórarins þáttr stuttfeldar

> **Ogranskad:** Översättningen är gjord av en språkmodell och är ogranskad. Den får inte citeras som översättning; hänvisa till originalet.

- **Verk:** Þórarins þáttr stuttfeldar (verk:saga:thorarins_thattr_stuttfeldar)
- **Datering:** 1200/1400
- **Källsamling:** heimskringla.no och sagadb.org: Íslendinga sögur, fornaldarsagor, kungakrönikor och Grágás
- **Utgåva:** Svensk översättning gjord av språkmodell (Claude) från fornvästnordiskan. Ogranskad; citera originalet eller en tryckt översättning.
- **Språk:** swe
- **Typ:** maskinoversattning
- **Licens:** Public domain enligt heimskringla.no

## kap. 1 (maskinöversättning)

<!-- passage: saga_thorarins_thattr_stuttfeldar:non:1:sv -->

Det hände en gång att kung Sigurd gick från dryckeslaget till aftonsången. Folk var mycket druckna och glada. Kungen och hirden satt ute framför kyrkan och läste aftonsången, och sången blev inte flytande.
    Då sade kung Sigurd: "Vad är det för en gubbe som jag ser där vid kyrkan i en kort fäll?"
    Hans män sade att de inte visste. Kungen sade:
Det förvirrar all visdom.
 Det vållar gubben i fällen.
Gubben gick fram och sade:
Jag tror att man här kan känna igen
 oss snarare i en kort fäll,
 men jag låter denna
 fulhet passa mig.
 Du vore frikostig om du ville hedra
 mig med en mantel,
 vad vi än har hellre än trasor,
 furste, en bättre. (1)
Kungen sade: "Kom till mig i morgon, där jag dricker."
    Dagen därpå kom denne islänning, som sedan kallades Þórarinn kortfäll, till dryckesstugan där kung Sigurd satt.
    En man stod ute framför stugan och hade ett horn i handen. Han sade så: "Det sade kungen, islänning, att du skulle dikta en strof innan du gick in, om du ville ta emot någon vängåva av honom. Och du ska kväda om den man som heter Hákon och är Serksson, och nämna i strofen att han kallas mörstrútr."
    Denne man som talade med islänningen kallades Árni fjöruskeifr. Och när de kom in i stugan, gick Þórarinn fram inför kungen och kvad:
Du lovade mig, trönders
 furste, om jag fick ett stev (stef)
 när jag mötte Serks frände,
 du stridsdjärve, att ge något.
 Du sade att Hákon hette,
 du frikostige krigare,
 det anstår mig ännu att minnas
 mörstrútr, det noga. (2)
Kungen sade: "Det sade jag aldrig, och du har nog blivit gäckad, och det är rådligt att Hákon bestämmer straffet åt dig. Gå du till hans skara."
    Hákon sade: "Islänningen ska vara välkommen här hos oss, och jag ser varifrån detta har kommit."
    Þórarinn satte sig ner hos Hákon, och folk var glada.
    Men när det led på dagen och drycken tog på männen, då sade Hákon: "Tycker du att du har något att gottgöra mig för, islänning? Eller tyckte du inte snarare att det var ett svek som riggats för dig?"
    Þórarinn svarar: "Visst anser jag att jag har att gottgöra dig."
    "Då ska vi vara förlikta om du diktar en annan strof om Árni fjöruskeifr."
    Þórarinn sade att han var helt redo till det, och de gick sedan tvärs över golvet fram till där Árni satt. Þórarinn kvad:
Mycket vida har med kväden
 Fjöruskeifr viftat bland hären,
 lysten, och kastat leran,
 den lastfulle, från den gamle örnen.
 Och du mättade en kråka,
 du ordkräsne, i Serkland,
 Skeifr, du bar Högnis huva
 rädd, knappast. (3) [osäker tolkning]
Árni sprang upp och drog svärdet och ville hugga mot Þórarinn. Hákon bad honom sluta och vara lugn, och sade att han kunde komma ihåg att han skulle få den sämre lotten om de gav sig i kast med varandra.
    Þórarinn gick då fram inför kungen och sade att han hade diktat en drapa (drápa) om honom och bad honom lyssna, och det beviljade kungen. Den dikten kallas Stuttfeldardrápa. Och när dikten var slut, frågade kungen vad han ville ta sig för. Han sade att han hade tänkt sin färd till Rom. Då gav kungen honom mycket gods och bad honom besöka honom när han kom tillbaka och sade att han då skulle göra honom heder. Men här berättas inte om de träffades sedan.
----
Fotnoter:
 (▲ efter fotnoten leder tillbaka till texten)
 Jag tror att man här kan känna igen oss i en ganska kort fäll, men jag låter denna fulhet passa mig. Du vore frikostig, furste, om du ville hedra mig med en bättre mantel. Vad vi än har hellre än trasor: Jag tror att man här kan se mig i en ganska kort skinnfäll, men jag låter den fulheten passa mig. Du vore givmild, kung, om du ville hedra mig med en något bättre mantel. Allt är bättre än trasorna. ▲
 Du lovade att ge mig något, trönders stridsdjärve furste, om jag fick ett stev när jag mötte Serks frände. Du sade, du frikostige krigare, att Hákon hette mörstrútr. Det anstår mig ännu att minnas det noga: Du lovade att ge mig något, trönders stridsdjärve kung, om jag kunde dikta en strof när jag träffade Serks son (Hákon). Du sade, frikostige kung, att Hákon hette mörstrútr. Det anstår mig ännu att minnas det ordentligt. ▲

## kap. 2 (maskinöversättning)

<!-- passage: saga_thorarins_thattr_stuttfeldar:non:2:sv -->

Mycket vida har Fjöruskeifr lysten viftat med kväden bland hären och, den lastfulle, kastat den gamle örnens lera. Och du, ordkräsne, mättade knappast en kråka i Serkland. Skeifr, du bar rädd Högnis huva: Mycket vida har Fjöruskeifr med förnöjelse hållit sina kväden högt bland människor och kastat ut gammal örnlera i elakt tal. Och du kunde, fastän du var ordkräsen, knappt mätta en kråka i Serkland, Skeifr, du bar rädd en hjälm. ▲