# Kristoffers Landslag, nyskrivna flockar i förhållande till MEL

- **Verk:** Kristoffers Landslag, nyskrivna flockar i förhållande till MEL (verk:lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me)
- **Datering:** 1442
- **Källsamling:** Fornsvenska textbankens material: äldre och yngre lagar
- **Utgåva:** Fornsvenska textbanken (Lunds universitet), i Språkbankens korpus fsv-yngrelagar: Kristoffers Landslag, nyskrivna flockar i förhållande till MEL.
- **Språk:** fsv
- **Typ:** original
- **Licens:** CC BY 4.0

## stycke 1

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:stycke_1 -->

[Kristoffers Landslag, nyskrivna flockar i förhållande till MEL]

## stycke 2

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:stycke_2 -->

[KgB 1 pr] Swerikis Rike ær af hedne værld saman komith, af swea och gotha landh; swea kalladis nordan skogh, och gotha sunnan scogh. Twenne æra gotha j suerige, östgota oc wæsgotha. Ey findz gota nampn j flerom landom fast standande wtan j swea Rike, for thy ath aff them wt spreddis gota nampn j annor landh, som scripten sigher.

## KrL KgB 9 — KgB, flock 9

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_kgb_9 -->

[KgB 9] Huar som talar a konung eller konungs raadh, een eller flere, thet a heder thera gaar eller æro, oc kan thet ey fultyga; witna swa VI gode men som thet hördo, warde hals huggen. Talar han annor smælik ordh, som ey gaa a hedir eller æro, böte XL marker, eller ligge i konungs hektilsom een maanadh, oc æti watn oc bröd.

## KrL KgB 19 — KgB, flock 19

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_kgb_19 -->

[KgB 19] Nu kunna tienista men hesta thera forderfua mæden the æra j thera hwsbonda tienist, tha ægher husbonden then hæsth swene sinom atergelda, som han mister eller forderfuas for honom nar han sender honom j örlogh eller j andra sina tienist eller wærff, oc ey annars; oc then hæst som husbonden betala scal, bör swenenom wpanwarda husbondanom æn hæsten liffuandis ær, oc swæri sielff tolffte ath han ey forgik aff hans forsumelsom.
[KgB 30: 1-2] §.1. Swa som frelsis iord maa erfuas oc leggias j skat, om ey haldz aff henne tienist vppe som lagh sigia, swa maa oc skatta iord erfuas j frelse tha frelsis man eller qwinna ær skattabonda erfuinge, oc bonde eller bonda son maa sik i frelse koma som för ær sagt. §.2. Engen bonde hawi waald ath köpa mera skatta jord wnder sik æn han ær sielffuer fulsæda oc besitiande vppa; huilken thet gör, swa ath kronona jngeld ther aff minzscas, oc witnar swa heredz nempd, böte konunge ather scadan oc a XL mark konungs ensak.
[GB 3: 1] Huilken som lokkar oc lægrar manz dotter, ær hon mö aff laghgipte sængh, böte then thet giorde XL marker til treskiptis fadernom, konunge och herade, wtan han taker hona til ækta; wari tha sak hans haluo mindre til treskiptis. Ær hon frillobarn oc mö, böte tha then som lokkadhe XX mark; taker han hona till ækta, wari saklös.
[JB 15: 1] Engen hawi wald ath döma offuer nokors manz iordagotz eller æghodeela, wtan jordæganden wari laghlica stemder oc sieluir til suars, eller hans wissa wmbudh, som hans fulla makt hauir meth hans vpna bref oc incigle.
[JB 18: 1] Huilken ey driffuer thet köp eller skipte i geen a tinge meth laghum jnnan thry aar som fore skils, behalde tha then iord som faangit hauer; och then som the iordh saalde eller skipte som han ey atte, rætte honom som mist hauer allan scadan vp, oc iordh iamgoda j geen i swa godho læghi, oc a XL marker til treskiptis om han the iordh meth wælde sik tileghnat hauer, som j konungs balkenom skils. Ær the iordh honom androm lundom akommen, oc kan ey hemola, rætte tha scadan wp, oc iordh iamgoda, oc a III mark for ohemult, och thet witi heretznempdh.

## KrL JB 23 — JB, flock 23

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_jb_23 -->

[JB 23] Nu rymer landboen borth eller lather sik afföra jnnan bolagtekkio, haui tha iordeghanden waald han j geen föra meth boskapi sinom. §.1. Staar landboen til wærn, oc faar han scada eller the honom wæria wilia wtan draap, wari alt ogilt; warder nokor aff them dræpin, bötes meth XX markom. Faar iordægenden som epter komber, eller the meth honom æra, nokon scadha j draap eller saarom, ligge thet alt j tweböte. Och alle the ther meth waaro ath flytia landboan aff, böte hwar III marker til treskiptis, oc landboen rætte ægendenom vp allan scadan som han ther i fangit hauer, och a sex marker æghandens eensak.

## KrL JB 25 — JB, flock 25

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_jb_25 -->

[JB 25] Landboen ægher jordægendenom aater antwarda gootzet bætra oc ey wærra, oc færdogane baade meth hwsom oc gaardom, oc bygge at minzsto hwart aar til ena halff mark aff nyo, oc haalde thet meth taak han anamat hauer; hwat ther i brister, fylles aff boscap hans för æn han aff far. Rymer han för eller aff far, sökis wth bötir som sakt ær.

## KrL JB 26 — JB, flock 26

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_jb_26 -->

[JB 26] Nu far landboen aff sidhan bolag tekkia ær wte, wtan hwsbondans minne, ær han honom geldskyldoger, laghsökis tha om geldit huat thet ær mindre eller meer, oc böte III marc til treskiptis. §.1. Haui oc engen waald landboen lenger halda æn bolags tekkia wte ær och iordhægandenom ær laglica tilsakt, wtan landboen wili meth goduilia qwar blifua.
[JB 30: 1] Nw gripa the baade til fædernes, haui han witzord eden ganga som j handom hauir, j tesse matto: iak bidher mik swa gudh hullan oc helghadoma the iak a halder, som thetta gootzit ær mith rætta fæderne eller möderne, oc haffua hwatzske mine forældra eller iak, eller nokor a waara wegna, opburit ther fore wærd eller widergeldh j köp eller skipte, oc ey wædhsæt eller giffuit laghlica, swa hielpe mik gudh til liiff oc siæl.
[BB 3: 6] Vari oc lagh samw om landzwægha, tings wægha, kirkio wægha oc qwerna wægha orydde liggia eller obroade, ther putza æro eller annat meenföre, oc sculu alle wægha sæx alna högt rudde wara, oc wari then malsegende som först akære om the orudde æru. Alla stadz ther man saker warder om broa eller wægha, oc wil ey sak sina wtgifua osökter, sökis tha wt meth laghum, oc a III mark til treskiptis, konunge, malseghande oc broasynamannom.
[BB 15: 1] Hwar som lokkar leghohion annars fraan honom, böte thre mark, oc bonden taki han sidan saklös j geen som i tingsmaalom skils XXVI capitulo.

## KrL BB 19 — BB, flock 19

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_bb_19 -->

[BB 19] J oskiptom scogh haui engen skattabonde eller landbo waaldh leghia eller lofua androm ath hugga eller afföra eller meth gildre gaa epter fuglom eller diwrom, wtan alla jordæganda samtycke. §.1. Haui oc engin landbo waald aff bole föra eller sælia tymber, nefuir, widh eller annat tolkit, wtan jordæghande loff; hwar som hær a moth gör, böte athir scadan jordægandenom, oc a III marc til treskiptis. Vari lagh samw om fiskeuatn.
[BB 23: 1] Nw gör man gilder for biörn, warg eller ræff, æ hwat gilder thet helzth ær, oc komber ther raa j, tha ma then som gilder æghir hona at saklöso nöta; swa oc om han hona finder ther warga hona fælt haua.
[BB 34: 4] Græfuir oc noghor nya skyrder w siöom, aom eller bekkiom, eller grauir diupit aff thy rwme thet för hauir warit, sik til froma eller fordeel oc adhrom til scada eller meen, fylle athir thet han grafuit hauir, oc legge j sama læghe thet för hauir leghat, oc böte IX marker til treskiptis, oc ather allan scadan. Vil han ey sieluir ather fylla, wari lagh samw som om andra olagha bygning som forscrifuat staar.

## KrL BB 41 — BB, flock 41

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_bb_41 -->

[BB 41] Nu kan then by öde liggia, som flere æro æghande j, wil tha een byggia oc auerka sin deel, oc hine andre wilia ey byggia eller tæppa meth honom, nempne tha heretzhöffdinge honom som byggia wil XII men aff tinge, the scula tith fara, oc epter bæzsta skælum thera leggia honom een hoop aff bolstadenom baade j ængh oc aaker, swa storan som the pröfua kunno ath æghodeel hans ær i bolstadhi them; then hopen maa han saklös oc ohindrader jntaka, teppa oc auerka sik til gangn, oc fænadir hans gaange ohindrader æ hwar han kan a sama bolstadi, wtan ath nokor wili sin deel teppa oc lagha wern om haalda. §.1. Nw hauir han sin hop wp giort oc aff ryth j aakir oc ængh, oc hine wilia tha jnfara oc byggia hwar sin æghodeel, görin tha vp oc affryden lika meth honom, oc naar the haua hwar epter ægho sinne giort sin deel lika godan wiidh hans deel, om swa witnar heredhz nempd, tha maa hwar taka siin lutt meth laghum j aaker oc æng oc allom wtæghom, oc skipta aakrom oc thegom epter tomptom som lagh sigia. Taker nokor eller auerkar hins luth som först vpgiorde annar ledis æn sagt ær, böte IX marc til treskiptis, och ather scadan.

## KrL BB 50 — BB, flock 50

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_bb_50 -->

[BB 50] Huilken bonde eller landbo ey hauir humbla gaardh meth XL humbla stangom som humble wæxer widher, böte III öra swensca hwart aar, taki them then som skatten eller affradet vpbær meth rætto j humbla epter ty som humblen ther gelder, oc ey j penningom eller androm wærdörom. §.1. Konungs lænsman scal wita huar j læne sino them som ey göra som sakt ær, oc kunnoga thet a laghtinge næsta epter michels messo; sökir ey husbonden wth fornempda saköre jnnan thomas messo, söke tha konnungs fogate a laghtingom epter jwl, oc husbonden haui fortighat sin ræth. Bygger ey landboen första aar eller annat, thet ær tekn at husbonden taker ey saköre; taki sidhan konungs fogate swa lenghe ath han bygt hauir. §.2. Huar hæredzhöffdinge offuir alt rikit scal meth heretznempd j sama hærede ranzaka oc wita om nokor hauir tolket meen eller hinder j bole sino, ath han ey humbla gard byggia kan; wari tha then saklös.
[KpB 3: 1] Huar som falskar nogot gotz, hwat thet hælzt ær, gange ther om som om annan tiufnadh, epter thy som hwart ær oc scadin mæthin wardher a tinge. Flærd ær ther man sæl ont fore goot, mængt fore omængt; oc fals ær ther man skyler ont wnder godo, som kopar wnder gul, ærther blandas meth wax, stena slaas j fath meth jern, eller annor tolken falskheet meth twnno gotz, som ær smör, talg, honag, och annat tolket.

## KrL KpB 6 — KpB, flock 6

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_kpb_6 -->

[KpB 6] Huilke köpmen, clærka, swena, hoffmen, bönder, landbo eller andre men eller quinnor j landeno fara meth köpmanna waro, som ær sild, salt, clæde, kryde, spetzeri oc annat tolkit, oc drifuer köpslagan til by oc fran by, sæl oc köper idelica, thet heter landzköp; hwem konungs foghate ther meth finder, eller laghlica til binder meth sæx manna witnom, haui forbrutit XL marc, och meth allan köpinskattin then han tha meth honom finder; wari konungs enskyld badhe saköre oc köpinskatter. §.1. Haui oc engen fogathe konungs eller nokors annars manz magt loff giwa hær a moth, eller nokro thy som j laghum forbudit ær, widh XL marc konungs eensak; oc then som loff taker, böte epter laghum ey thy sidher. §.2. Væl mogho landzmen for thera tarfua skuld köpa oc sælia oc byta hwar meth androm, korn j nefuir, fisk eller smör oc annat tolkit, oc ætande warur j iern, staal oc kopar, ther tolkit falder, sik til lösn oc nödtorfft, eller annat hwat thet helzt ær som j bondans boo wexir eller falder, naar han ey köper til ath wth praanga oc sælia bonda waro j köpmanna waru oc twert aa moth. Ey scal oc landzköp heta thet landzmen byta korn, rogh eller annat tolket i toliga waro som norlenninga, österlenninga, gutha oc öninga införa j landet ath byta sik til berning oc nödtorfft.

## KrL KpB 7 — KpB, flock 7

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_kpb_7 -->

[KpB 7] Ey maa man ok a lande haua j siit hws köpmanna waro fala oc köpslaga, tho ath han ther meth engen stadz fari, widh pligt oc boot som forscriuat staar. Ær thet skattabonde swa gör, taki konunger saköre; ær thet frelsis hion, taki iordæganden saköre. §.1. Væl mogha oc gerninges men som a lande boa, köpa thet til thera gerning höre, oc sælia thet framdelis j thera gerning ath saklöso hwem the wilia. Ey bör oc fogatom eller androm kræfuia eller taka nokon skat eller gerningis öre aff skrædarom, skomakarom, skinnarom eller androm tolkom gerninges mannom for thet the fara bya mellan oc göra ath them som widertorfua; tho scula the skath eller afrad göra ther the boo, oc lika och ræth j allom sakum som andre men.

## KrL KpB 13 — KpB, flock 13

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_kpb_13 -->

[KpB 13] Nu wardir man waldfördher, bastader eller bunden, eller j nokra andra maatto trængder eller trughader til ath wtfæsta penninga eller tienist eller hwat thet hælzt ær, ther ey æro lagha doma fore gangna, oc at sætia ther wisso fore meth löffte eller borgan; komber han sidan til tingh, heretz eller laghmanz, eller for een eller twa aff rikesens raadh, oc giffuer sik ther om j rættin, oc sætir borgan for sik meth twem eller threm bolfastom mannom, naar han swa giorth hauer, wari tha quitter oc löss wid the förra borgan. Gör hiin sidan gerningh a han, ligge thet alt j twæböte, oc slite thet heretz nempd ther mannen boor som trengdir war, badhe om sak hans oc swa hins som han til borgan trengdhe.

## KrL KpB 14 — KpB, flock 14

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_kpb_14 -->

[KpB 14] Nu warder man androm skyllogir penningha eller wærdh, æ hwat thet ær aff laane eller köpslagan, oc flyr sidhan bort, oc bliffuer hwargens staduger swa ath man gither honom laghsökt; kan hans gootz nokor stadz finnas, tha maa malsegenden meth laghmanz eller heretzhöfdingia lofwi oc tweggia bolfasta manna witnom thet gotz wptaka, oc twem bolfastom mannom j hænder sæthia, oc sighi genast fore them huru mykit geldit ær, som han wil sin ræth vppa göra a tingeno; fari sidhan til tings a nestom tings dagh, oc tali samw lagh till gotzet som han sculde tala til æghendens om han nærwaare, oc naar malsegenden hauir beuist geldith som lagh sighia, lathe tha heretzhöfdinge thet fulfölgia oc wtsökia meth laghom. §.1. Nw kaney gotz hans finnas, oc ey sielfuir han nokor stadz staduger, swa ath man giter han laghsökt; æ hwar malseganden kan han tha finna, j köpstad eller a lande, tha maa han meth konungs fogata loff, oc thera som for rættenom sithia, han gripa lata oc j hektilse sætia oc fore rættin föra, oc söke swa wth aff honom penninga eller erfuode epter thy geldit ær.

## KrL TgB 9 — TgB, flock 9

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_tgb_9 -->

[TgB 9] Nu for thy ath konungen sworit hauir alla rætwiso oc sannind styrkia, oc alla wranguiso nider trykkia, oc frelsa almogan sin fraan wrangwisom mannom swa jnlendzscom som wtlendzscom, thy scal ræfst eller landztingh ath minzsto een tiidh hwart aar haldas j laghsaghu hwarie, som ær j vpsalom daghen epter sancti eriks dagh, j strengenæs maanadagen epter samtingh, j linköpungh maanadaghen epter tiugunda dagh jwla, j wexio daghin eptir sancti sigfridz dagh om winterin, vppa ölandh maanadagen epter sancti johannes dagh om midsommer, j scarom daghen epter waarafrw dagh assumpcionis, j tingwallom maanadagen epter midfasto synnodagh, j örabro daghen epter sancti henriks dagh, j westeraars daghin epter waarafrw dagh natiuitatis, j aabo daghen epter sancti henrics dagh.

## KrL TgB 10 — TgB, flock 10

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_tgb_10 -->

[TgB 10] Kan ey konunger sielfuer ner wara a fornempdom landz tingom eller reffstom, tha sculu biscopen oc twe aff hans capitulo, laghmannen oc twe aff rikesens raadh eller andre gode friborne men som biscopen oc laghmannen ther til taka j laghsaghu huarie, haua magt ath döma konungs doma offuer all the maal for them til rætta komma; togh swa ath leekmen dömen offuir the saker som ey mogho klerka; och the ærande som aff lagh saghu thera wædiat oc skuten æru wnder konungs doom, sculu ther ændas. Ther sculu the XII j nempdene sitia, som sworet hafua epter konungs balkenom, ræt styrkia offuir them som konungs edha bryta; æru oc nokre aff them borta, tha sætis andre j thera stadh. §.1. Aldra thera forscrifna koster haldes som framdelis skils j balke tæssom, oc hafuin til skiptis for mödo sina all dombrut, och helfftena aff sakörenom som tha faller, oc andra helftena aff sakörenom bæri konnungen vpp.

## KrL TgB 32 — TgB, flock 32

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_tgb_32 -->

[TgB 32] Alla saker for dombrut sculu mætas oc bötas offuir alt swerige epter eno mynte, som ær stocholms mynt eller thes wærd, epter marka tal och öris tall. Gaar thet och aa liff, hwat thet ær raan eller tiufnader, tha maa then saki ey aff lifuas, wtan bruth hans reknas epter sama mynt eller thes wærdh. Ther epter sculu oc edha gaangas om geld och annat tolkit som borgat eller lænt ær som för ær sagt.

## KrL TgB 43 — TgB, flock 43

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_tgb_43 -->

[TgB 43] Gör nokor merkelikit oliudh a tinge for rættenom, böte VI öra rettarens ensak. Bannar nokor androm oppenbaarlica for rættenom, trugar, vnsægir eller liugara kallar, böte XII öra til treskiptis. §.1. Kallar oc nokor annan oquædins ordh meth hastogo modhe, huat thet hælzt ær, thet a hedir gaar eller æro, böte III mark til treskiptis om han siin ordh genast rætter eller j geen kallar; vil han sik ey rætta för æn han aff tinge gaar, böte epter thy orden æro, som fore skils j balke tessom; valdfester han ey a sama tinge, tha sökis the bruth wth som annur, oc ökis sak hans meth fierdungs boot, oc ransakin VI men the a tinge waaro om thet oquædins ord waaro eller ey, oc om han thet giorde aff hastogo modhe eller laange wrækt.

## KrL EB 34 — EB, flock 34

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_eb_34 -->

[EB 34] Nu kan biltoger man af rikeno ryma, then swa liitet hauer j lösörom wider hæta, at ey kunno geld hans betalas oc ey sak hans bötas, oc hauir tho iordagotz j rikeno; gör han ey jnnan nath oc aar epter thet han rymder ær, meth malsegendenom swa, ath han honom friidh aff konunge skipar, tha sculu XII men jordagotz hans mæta, oc först geld hans betalas oc malsegende ræt, oc huat ofuer ær gange til skyfling oc skipte som för ær sagt.

## KrL EB 35 — EB, flock 35

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_eb_35 -->

[EB 35] Nu kan man edzöre bryta, oc warder faangen widh ferska gerning jnnan sama dygn, tha ægher heredzhöfdinge budkafla vpskæra, oc tingh saman kalla j thy herade gerningen giordes; heretznempd ægher wita huat ther om sant ær. Hauir han draap giort j heemsokn there, oc witnar swa heredznempdh, tha scal heredzhöffdinge han vndher swerdh döma, oc alla the meth honom fangne waaro oc i sama gerningh. Hauir han bloduite eller blaanad giort, eller andra akomo ther edzöret rörer, miste högra handh sina, oc hwar then ther met war. Fore raan böte som framdelis skils epter thy thet wært ær, oc for edzöret, æ hwat the liiff mista eller ey, ægher löst gotz thera j sköffling gaa som för ær sagt.

## KrL HB 4 — HB, flock 4

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_hb_4 -->

[HB 4] Kan swa jlla athbæras, ath nokor menniskia forgör sik sielff, huru ledis thet hælzt henda kan, tha scal han til scogs föras oc i baale brennas, wtan ath oppenbart waare ath han för swa affwita worden war, ath han engom waada wægia wiste, tha maa han j iordh græuas wtan kirkio gaard; oc naar tolken scadi skeer, tha scal genast heredz höffdinge budkafla vpskæra oc heredzting sampna. Heredznempd ægher thet maal ranzaka, oc heretzhöfdinge dom agiffua. Arffua tes döda taki gotzet.
[HB 5: 1] Fester man oc adhra konw mædhen the förra laghgipta lifuer, æn tho ath han the sidhermeer ey hæfdar, böte XL marc til fiwghurskiptis, malsegande, konunge, biscope oc herade; ligge thet til heredznempd hwat han hona hefdade eller ey. Vari lagh samu om kona gipter sik androm manne.

## KrL HB 13 — HB, flock 13

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_hb_13 -->

[HB 13] Nu wnsægir nokor bonda eller boo hans, sker bondanom sidan scadi af eeld, draap, mordh eller androm ondom atgerningom, oc ær ey oppenbart aff hwem scadin skede, haui tha bonden witzord at saklöso skulda then til rætta som wnsægning giorde; ligge thet til heretznempd; wæria the han, wari saklös; fælla the han, wari lagh samw som nw æru sagd, thy ath them ær illa troande som androm onth jættar.

## KrL HB 14 — HB, flock 14

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_hb_14 -->

[HB 14] Huilkom man tolken diæwlskaper hender, ath han tydelag hafuer meth fææ eller androm oskælicom diwrom, warder han a ferske gerning widher takin eller tilbunden meth skæligom witnom oc heredz nempd, tha æghir hærezhöfdinge döma han qwikan j iordh meth sama diwre græuas eller j elde brænnas; ey mogho the a iordene lifua. Vithis thet honom oc ær ey bar oc atakin, ligge thet til hæredznempd som annor högmæle; wæria the han, wari saklös; fella the han, tha scal han iernslas oc aff biscope script taka, oc liiff behalda.
[SB Vl 19] Æn tho ath gudh hauir gifuit mannenom quinnona til hielp oc wnderdan, tho ey til træl eller fota trodh, och bör hwart thera annat elska, hon han som howd, oc han hona som lim. Och thy huilken man som aff haat oc ondzsko, j drukkenscap eller for andra quinno sculd som han elskar, slaar hustru sina blaa eller bloduga, lamma eller lytta, wari thet alt j twebotom, oc frender henna næste waren malsegenda ther til; nepser han hona for bruth henna skæliga, wari saklös. Vithi heredznempd oc naagranna hwat ther om sant ær. §.1. Nw slaar man legho hion sith swa ath thet warder aff lambt eller lyt, ligge thet j lagha botom som annat folk; nepser han thy for brut sin skæliga, wari ogilt.
[SB Vd 1: 2] Ranzaki heredznempd om thet waade eller wiliauerk ær, epter thy som skils j draapamaalom meth waada capitulo primo.

## KrL TjB 1 — TjB, flock 1

<!-- passage: lag:kristoffers_landslag_nyskrivna_flockar_i_forhallande_till_me:krl_tjb_1 -->

[TjB 1] Bæzsta tingh som bonde j boo sino hauer, thet ær lagh gipta hustru hans; huilken hona fraan bondanom stiel, han ær wærste oc störste tiuffuer. Och thy æ hwa som bondans hustru lokkar fraa honom och löper meth henne bort, warder han ther meth faangin widh ferska gerningh, tha scal han til ting föras oc dömas, oc wphengias offuer andra tiufua. Vil ey bonden hustru sinne liff wnna, tha föris oc hon til ting, oc dömis qwik j iordh. §.1. Nw kan tolken sak witas nokrom, oc ær ey gripin widh oc ey ful tygh oc witne til, ligge tha thet til heredznempdh; wæria the han, wari warder; fella the han, böte XL marc, halfft malsegendenom oc halfft konungenom; böte huart thera biscope VI mark, oc gange wnder script. Hauir oc malsegenden fulla beuisning meth sik aff herade ther the bort lopu, tha ægher konungs fogate, æ huar han them finder, honom hielpa at gripa them baaden som bort lopu, oc rætta ouir them som för ær sagt. §.2. Taker nokor lösn fore them wtan malsegande bidhi fore them, gifui malsegendenom lösn, oc a XL marc konungs ensak. §.3. Vari lagh samu om lös kona bort löper meth giptom manne.